17/11

BVC idag, precis hemkommen därifrån. Ebba var lite grinig, men växer som hon ska i alla fall.
7410 gram tung och 70,5 cm lång, lång och smal som vanligt min lilla donna.
Nu ska jag laga köttfärsbiffar och se till så Ebba får i sig lite mat också!

16/11

Gårdagens uppdatering uteblev pga att Ebba var lite dålig, la henne som vanligt vid 18:30 men hon vaknade drygt en timme senare och var jätte orolig och gnällig.
Hjälpte inte med bröstet och jag fick kämpa lite med att få henne att somna.. Bara sisådär till 00:30, därefter kunde inte jag somna förrän 04:00 tiden.
Är rädd att mina sömnproblem börjar infinna sig igen! ;/

igår förmiddag var vi i alla fall ut med pulkan, gick in till stan och åkte lite pulka i Stadsparken ;)
Hemma igen så ställde jag mig och bakade en äppelkaka som jag och vera njöt av idag.

Ska snart hoppa in i en dusch och göra mig iordning, för 17:30 börjar min teorikurs!
Ååh jag är bara aningen nervös :) men så kuul!

14/11

Åh, hittade en massa bilder i min gamla mobil som nu Robin använder.
Hade tänkt överföra dem ikväll och lägga upp några på bloggen, men kan inte hitta någon kabel.
Lite tråkigt, vi som brukar ha två stycken i vanliga fall..

Idag har vi i alla fall varit hos Robins mamma och ätit tacos.
Robins morbror Håkan är uppe från Uppsala, så då blev det en liten släkt träff.
Gabriel hittade en massa leksaker som han drog ut över hela vardagsrummet deras, han hade nog gärna stannat kvar där för hem tillsammans med oss ville han inte :)
Fick locka honom med att åka pulka på hemvägen :)

Ebba var lite småblyg, mamma är ju bäst såklart ;) och blev lite trött mot kvällen, slocknade gott i vagnen.
Hann bara komma ut så sov hon gott :)

Och vad är det med alla som har fått bloggtorka? Alla bloggar jag följer läser jag samma sak "får se om jag ska lägga ner bloggen.."
Är det vinter depp som är på ingång?
Kom ihåg att jag är en trogen läsare :)

13/11

Fredagen den trettonde idag, kan inte påstå att jag haft någon mer otur än vanligt idag, men för att vara på den säkra sidan *peppar peppar*.

Igår anmälde jag mig till teorikurs, och jag börjar på MÅNDAG!
Jag är aningen nervös, men såå peppad inför detta :)

nu ska jag lägga min dotter som gnuggar sig om ögonen :)

12/11

Idag har jag och Ebba varit på Öppna förskolan tillsammans med Julia och hennes Gabriel, och det måste göras om :)
Ebba var nyfiken av alla andra barn och trots hon hade behövt en liten sovstund så så höll hon minen uppe, sedan slocknade hon på direkten i vagnen på vägen hem.
Men oj sicken liten solstråle Gabriel var, en riktig liten stjärna :)

Kvällen avslutades med att Vera kom förbi och fick håret färgat :) lite deeptalk och framtidstjatter som hör till ibland.
Kom i alla fall fram till att jag ska ringa Nyströms imorgon så får vi se vart det leder :) jag är spänd av förväntning!
Nästa gång blir det jag som kör mot IKEA ;)

Fem år tillsammans 11/11

Den 11/11 2004 blev jag och Robin officiellt ett par, då 16 och 18 år gamla.

Det hettade till väldigt fort, och vi hade svårt att slita oss ifrån varandra.
Resultatet har visat sig i två underbara ungar.
Och det har varit fem tuffa år med sina upp och nedgångar.
Men som man brukar säga, jag skulle aldrig byta bort det mot något annat liv.

***

Förlossningsberättelse - Gabriel

Nu är ju detta ett par år sedan, tre år sedan ganska precis och mycket försvann eller var oklart redan strax efter födseln.
Den var ganska dramatisk och jag skulle gärna själv vilja gå igenom den i detalj i efterhand då den fortfarande orsakar en massa frågetecken för mig, men jag ska skriva ned det jag kommer ihåg så gott jag kan.
Detta är mer för min egen del, men jag tror att det kan vara intressant för vissa.

Graviditeten med Gabriel var inte helt komplikationsfri, jag hade otroligt mycket sammandragningar tidigt i graviditeten - dock inget som påverkade tappen men ändå påfrestande psykiskt som fysiskt.
Hade även ett otroligt tryck under min högra revbensbåge som jag även var in för ultraljud sent i graviditeten. Där konstaterades det att han låg och tryckte med sin lilla rumpa, och detta gör mycket ont!
Speciellt då jag gick långa dagar i skolan, sittandes.
Vi åkte fram och tillbaka mellan Sunderbyn från v.30 och frammåt, själv var jag övertygad om att han skulle komma tidigare.
Helt fel ute var jag inte, men han dröjde trots allt fram till v.38+6.

Hur som helst, Gabriel är född en söndag den tredje advent och måndagen den 4:e december hade jag varit i Luleå och gått en hel dag.
Efter denna dag hade jag konstant mensvärk och trodde att det skulle sätta igång vilken dag som helst.
Någon gång mellan den fjärde och fram till söndagen då Gabriel föddes gick även en skvätt av vattnet efter ett toalettbesök, åkte in för detta men efter en hastig undersökning på max 5 minuter så var det inte vattnet, dock togs inga tester eller något utan jag fick återvända hem orolig.
Fredagen den 15:e började jag få smärtsamma värkar som inte kunde tas för annat än riktiga denna gång, vi åkte in och jag var öppen 4 centimeter, mjuk och mogen och helt utplånad livmodertapp.
Vid denna undersökning åkte även slemproppen blodblandad, denna gång fick jag stanna.
Vid denna tid hade jag inte tillräckligt effektiva värkar, smärtsamma, men inte tillräckligt för att öppna mig mer.
Jag fick bricanyl och smärtstillande och åka hem på sovdos som de så vackert kallar det, detta upprepades en gång till efter detta.
Hemma efter sovdos nummer två så hann vi nästan bara komma hem, helt trött och slut.
Efter att ha känt mig peppad och redo att föda barn under fredagn, så var jag nu helt slut i hela kroppen, knappt sovit något under två nätter och alldeles utpumpad av pinvärkar som inte gjort någon nytta.
Allt jag ville var att få sova, men nu satte de igång på allvar.
Nu hade de stoppat upp de med bricanyl så länge de gått, men nu fick jag så fruktansvärt onda värkar, och tätt! Hann knappt andas mellan värkarna, så det var bara ilfart in till sunderbyn igen.
Klockan 08:00 på söndag morgon kom vi in, och det är nu som det börjar bli lite luddigt.
Det jag vet är att jag ligger med värkar, jag är utmattad som i en dimma.
Allt känns väldigt väldigt avlägset, jag avger inte ens ett pip, jag känner mig helt sluten som en mussla och i min alldeles egna lilla värld.
Jag är alldeles övertygad om att jag flyter bort in i de dödas värld.
Gabriel har vädligt höga hjärtljud, de ligger mellan 180-190 hela tiden. Han är med andra ord väldigt stressad i magen, när de tar fosterhinnorna så är det grönt av mekonium. Gabriel har alltså bajsat i vattnet, och så ligger han i fel förlossningsställning.
Han ligger snett om spinae, så huvudet kan inte spinna runt under utdrivningen.
Jag får epidural och är efter detta uppe på benen, vilken vändning!
Pigg och helt smärtfri, värkarna som visas på skärmen som jag tidigare kved mig igenom är nu helt bortblåsta.
Barnmorskorna står och peppar mig att gunga på bäckenet för att Gabriels huvud ska komma i rätt förlossningsställning.
Mina värkar blir återigen verkningslösa, och de blir tvungna att dra in på epiduralen (något som är väldigt vanligt av epidural) och jag går återigen in i min dimma.
Det har varit tal om kejsarsnitt, och narkosläkaren är in för att göra en bedömning.
När det sedan visar sig att både jag och Gabriel har fått feber, så blir det ett akut kejsarsnitt.
Vid detta läge var jag öppen 9 centimeter, så förstå min frustration!
Snacka om att halka på mållinjen, och snuvad om förlossningen!
Jag forslas in till operation, och Gabriel föds 17:16 den 17 december 2006.
Väl ute så springer de iväg med honom, ingen aning om det är en pojke eller flicka (ultraljud i v.22 hade tytt på en flicka)
Efter tvätt och de sugit lungorna rena så kommer de med honom till operation där jag fortfarande ligger för att bli ihopklamrad.
De frågar vad jag tror att det är, och jag stammar fram "..flicka?"
Vilket inte visar sig stämma :) men en underbar grabb fick jag, även om starten var väldigt påfrestande :)

Vi stannade på neonatalvårdsavdelningen (56:an) på Sunderby sjukhus i en vecka då Gabriel fått en infektion av mekoniumet i fostervattnet, men på julafton fick vi tillslut åka hem med vår prins :)